20 dagar

Jag skulle kunna säga hur stolt jag är över mig själv, och att jag är bäst. (vilket jag är)
Men det ska jag inte, ska säga att det är en dag kvar och sen är det här borta, jag är glad över att jag själv har bestämt mig, och att jag inte har tagit hjälp av spec många faktiskt bara av en person, och det är Mange. Och Madi lite men inte på samma sätt. Jag trodde aldrig att det skulle bli så jobbigt det har varit, har inte känt igen mig själv dom senaste veckorna men förstår nu varför. Jag förändrades som person. Det tog mig lång tid att inse själv vad jag höll på med.
Medans jag märkte hur jag stötte bort alla mina vänner och stängde in mig själv så kände jag hur allt var så långt bort, hela min verklighet rasade. Idag kan jag bara tacka mig själv, Mange och Mackan. 
Ni ska ha ett stort tack, jag älskar er.
 


God natt! 

Kommentarer

Skriv det du vill här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0